sju månader har gått

För ett år sedan flyttade vi in i vårt hus.
Tillbaka till Göteborg.
För ett år sedan var det bara en kur kvar.
Ett år.
Så mycket lidande som svävat mellan dessa väggar sedan dess.
Så mycket förtvivlan.
Och hopp.

För sju månader sedan dog du.
Kampen var slut.
Du orkade inte längre.
Cancern segrade.
Hur kan det ha gått sju månader?
Hur kan jag fortfarande sitta här?
Leva.
Andas.
Det borde inte vara möjligt.
Det känns omöjligt.
Men tiden fortsätter att gå.
Tiden bryr sig inte om mina känslor.
Tiden skapar avstånd.
Längre bort från dig.
Eller kanske närmare.