söndag 22 december 2013

en liten flicka

april 2012
Vi sitter så nära.
Mjuk kind mot min.
Fina smala fingrar som pysslar.
Underbara målarverkstan är här.
Vi sitter i dagrummet.
Det som är vårt andra hem.
Runt oss andra familjer. Som vi delar så mycket med. Som känns som vår familj.
Plötsligt ser jag en ny flicka. Kanske är hon tre år.
Ljust, nästan vitt, hår.
Yvigt.
Flyger som en ljuskrona runt huvudet. 
Liten. Fin. Rädda ögon. 
Som för mig tillbaka.
Till tiden då det bara fanns lycka.
En liten hand i min. En liten mun som alltid pratade.  Hoppiga små ben.
Lyckliga dagar.
Jag minns så väl.
Jag ser henne så som när hon var liten.
Hon ser också.
Mamma, det ser ut som jag. Fast liten, säger hon.
Och så mitt i all saknad över tiden som var.
Som jag aldrig får tillbaka
Så sköljer tacksamheten över mig.
Tacksamhet för att jag fick leva den tiden med henne utan att veta.
Oförstörda år.
Tacksamhet för att jag tog vara på det.
Tacksamhet för att vi, hur det än går, fick 9 lyckliga år.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar