tisdag 1 april 2014

snart ett år

Finaste fröken frågar lillasyster hur hon vill ha det på årsdagen.
Om hon vill vara på skolan eller hemma.
Om hon vill att hela klassen ska uppmärksamma dagen.
Eller om hon vill göra något med henne och de två närmaste.
Lillasyster väljer det sista.
När lillasyster berättar blir jag alldeles varm och lycklig.
Tårarna rinner.
Hjärtat svämmar över.
Mitt i det sorgligaste.
Blir jag glad.
Vilken tur att vi får ha just denna fina fröken.
Att hon tänker och förstår.
Att hon inte glömmer.
Att Linnea får finnas och hedras.
Att hon verkligen ser lillasyster.
Tack, finaste fröken.

5 kommentarer:

  1. Blir så rörd....minns hur kompisar till Simons bröder fixade med att ta ut dom för att motionera och bjöd hem dom på mat.Dom bodde ju inte hemma så det var svårt för oss att stötta varandra.Men vi hade ständig telefon,sms och mail kontakt
    Nu blir dom påminda igen eftersom deras morfar är sjuk....ge lillasyster en kram från oss.Kram Kia

    SvaraRadera
  2. Så fint. Så skönt för A och er att minnet av fina L inte bleknar hos denna fantastiska fröken. Är med er Camilla��
    Vi laddar för minnesstund av M på förskolan imorgon.....
    Kram��

    SvaraRadera
  3. Verkligen guld värd. Och ni förtjänar det som inga andra. KRAM Helena

    SvaraRadera