torsdag 16 januari 2014

ensamma systrar

På himlen lyser en risballong.
På stranden står vi.
Två trasiga familjer.
Med varsin flicka i himlen.
Världen känns så mycket större här.
Närheten till alla de som förlorat sina barn just här. 
Stark.
Så många sorger.
Det får mig att känna mig mindre än ett sandkorn på stranden. 
Det krymper mig. 
Ger mig perspektiv.
Men sorgen. 
Sorgen är lika stor som havet framför mig. 
Lika evig som himlen ovanför. 
Tårögd ser jag på risballongen. 
På himlen.
På de ensamma systrarna.
På stranden.
Och det gör ont.
Så ont att jag tappar andan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar