En av Linneas närmsta vänner.
En av lillasysters självklara.
De som är så nära systrar som det kan bli äter mellis.
Vi pratar om skoldagen. Lillasyster ställer de där frågorna som visar att hon är just en lillasyster.
När jag lagar middag hör jag dem på övervåningen. De spelar spel och skrattar.
På kvällen ligger de och viskar.
Bredvid varandra.
I Linneas rum.
Hjärtat blir varmt.
Själen njuter av ljuden.
På morgonen samsas vi om badrummet. Morgonrusch som liknar livet från förr.
Jag skickar iväg två flickor till skolan.
Så som det var.
Och så som det borde vara.
Det som cancern förstörde.
 |
| allra käraste syster |
Så som det borde vara......
SvaraRaderaMen så fantastiskt fint att lillasyster har "ännu en storasyster"-blir alldeles varm i hjärtat!!!!
Varma kramar till er alla, hälsa lillasyster att jag har ett recept till henne!!!
Ja det känns oerhört skönt. Hela Linneas klass månar om lillasyster. Det är fint!
RaderaTack snälla Maria, jag hälsar och lovar att återerövrar bakningen.
Varma kramar tillbaks
Du är fantastisk Camilla,att orka att ta hand om en av Linneas fina kamrater.Skönt för lillasyster....idag är det 19 november,det hemska datumet för oss då vi fick reda på att Simon hade hjärntumör.....suck, det var för sju år sedan men det känns som om det var för en kort tid sedan.Ha det gott hela familjen kramar Kia
SvaraRaderaUsch, datumet då allt bara förändrades. Som ett evigt sår. Som man kan sakna livet innan. Det vanliga.
RaderaTack, Kia. Egentligen är jag inte det minsta fantastisk. Bara egoistisk. Det är som balsam för själen att få ha Linneas vänner nära. Som att jag får en liten, liten Linneados.
Varma kramar tillbaks