stroke, del 2

3 juli 2012
Mr:en visar en blödning bak i hjärnan.
Tydligen på en mycket bra plats som förmodligen inte kommer ge men.
Ganska troligtvis reversibel.
För säkerhets skull kopplas antihistamin in intravenöst.
Även om man inte sett att det gett någon större effekt.
Den finska hostmedicinen som man ger vid liknande fall är inte godkänd i Sverige.
- Men vi kan ha en diskussion, säger finska läkaren.
För hur vi gör i framtiden.
Om det blir mer av det gula.
Om samma sak händer igen.

När Linnea vaknar kan hon inte prata. Språket liknar någon med afasi.
Åtminstone föreställer jag mig att det gör det.
Vi får in ett block så att hon kan kommunicera med skrift.
Det går sådär.
För synen verkar också vara påverkad.
Allt är suddigt gestikulerar hon.
Och finmotoriken är även den påverkad.
Neurologläkaren kommer förbi. Han klämmer och hummar. Säger att han ska komma tillbaka.
Onkologerna ser fundersamma ut.
Osäkra på om de vågar ge mer metotrexat.
Den överlägset bästa cytostatikan mot osteosarkom.
Det finns inte så mycket annat.
Men än är det inte utdömt. Diskussionen får föras världen över. Lägligt nog står cisplatinkuren på tur.
Så vi har lite tid.
Och nu, nu ska vi bara koncentrera oss på att symtomen ska gå tillbaka.
Jag orkar ändå inte tänka på något annat.
Jag orkar knappt vara här och nu.