torsdag 20 mars 2014

att vara så trött på livet och sorgen

Vad gör man när man lever.
Fast man inte alls vill.
När man lever för någon annan.
När man lever för att det inte är ens val att välja bort.
När varje dag kretsar kring döden.
På hennes.
Som tog slut alldeles för fort.
På min egna.
Som jag väntar på.
Och hur jag ska göra för att stå ut.
Till dess.
Vad gör man när man inte kan sluta tänka.
När kroppen är så trött på sorgen.
Som bara snurrar runt.
Och liksom verkar fastna.
Lite som en gammal repig Lp-skiva.
Vad gör man när man inte orkar.
När allt utom sorgen känns falskt.
Ungefär som ett skådespel.
Som försöker lura både mig själv och andra.
Det har snart gått ett år.
Men just nu känner jag mig inte ett dugg klokare.
Utan bara mer förvirrad.
Och fruktansvärt trött.

3 kommentarer:

  1. Camilla,vad jag känner med dej.Kände,tyckte,tänkte precis detsamma vid samma tidpunkt.Jag lovar att det känns lite bättre när det har gått 18-20 mån...saknaden finns där hela tiden men sorgen ändrar karaktär.Du kan senare faktiskt le åt saker L har sagt och gjort.Men mankommer alltid att ha sina "tunga" dagar.Dom kommer när man minst anar det men dom är inte så långa och jobbiga.Det gäller att inte sjunka för lågt...jag måste alltid tänka att detta skulle Simon inte tycka om.Han gillade inte negativa människor....han kallade dom för "neggisar" och det vill jag ju inte vara.Ha det bra hela familjen!!Kram Kia

    SvaraRadera
  2. Tack, snälla Kia!
    Jag gillar inte heller negativa människor. Har alltid haft inställningen att man måste göra det bästa av situationen. Och visst kämpar jag för att försöka med det, men det är riktigt svårt. Livssyftet har liksom förändrats totalt. Lever man någonsin igen för att man själv vill? Eller måste man helt enkelt lära sig att tänka om, sluta fundera.
    Jag tänker också att det är så konstigt med sorgen. Jag vill ju inte ta bort den. Den är, på ett sätt, mitt kärleksbevis. Jag vill bara lära mig att hantera den och hitta lite mer livslust.
    Jag ska försöka suga in dina ord, att det lättar.
    Trevlig helg!
    Kram

    SvaraRadera