söndag 5 oktober 2014

kloka lilla syster

-Har du varit extra ledsen i veckan, frågar lillasyster mig när vi för första gången denna vecka sitter alla vid middagsbordet.
Eller alla.
Vi kommer aldrig mer att vara alla.
Men den lilla familj vi nu ofrivilligt är sitter där.
Hon sätter orden precis på sanningen. Som den expert hon blivit på att känna av.
För veckan har känts tyngre.
Trots mysig mammafika med mistvännen och kloka kollegor på gamla jobbet, så har det känts som en sluttande nedförsbacke igen.
Jag försöker förklara känslan utan att egentligen varit helt medveten om den.
På hur tomt det känns.
Extra tomt när lillasyster knappt är hemma och pappan har alldeles för långa arbetsdagar.
Jag försöker beskriva hur utmattande det är att komma hem och ha utfört just ingenting.
Ingenting som är meningsfullt. Att ensam sitta där med den lilla lurviga som hoppar av glädje, och känna hur all kraft bara rinner ur.
Tillsammans med tårarna.
Jag förklarar hur sorgen gör det svårare att klara allt som är tråkigt i livet.
Och hur tjejer ibland är känsligare. Sådär en gång i månaden.
Att jag i det nya livet märker jag hur jag blivit sämre på att vara bra just de dagarna.
Jag försöker förklara så gott jag kan.
Jag försöker att själv förstå.
Och jag inser att utan lillasyster som ser hade orden nog stannat inne.

Så älskade lillasyster:
Sluta aldrig med att vara så fantastik klok!
Utan dig vore jag ingenting!
Jag säger det nog alldeles för sällan, finaste lilla Allan brallan.

4 kommentarer:

  1. Finaste du. Dessa syskon. Sa till M när vår storebror somnat "tänk om vi vore hälften så klok som han"......
    Varma kramar älskade vän- kämpa kämpa......

    SvaraRadera
    Svar
    1. ja, de är så kloka. Alldeles för kloka! Men det är bra att de får ur sig sina tankar. Och att vi kan prata om det.
      Varma kramar fina Maria

      Radera
  2. Kia(ängeln Simons mamma)6 oktober 2014 kl. 00:18

    Kämpar gör vi alla som mist ett älskat barn.Har även jag idag haft en riktig gråtar dag.Haft vår älskade ragdoll katt sittandes i knät medans tårarna blötte ner hans öron.Han tittar på mej undrande.Ja du lille vän,du skulle bara veta tänker jag.Barn och djur är fantastiska på att känna av.Vem vet,hösten kanske tar fram många känslor.Sommaren är snart helt borta trots 20+ grader som vi hade igår.Ibland är minsta lilla jobbig sak en sak för mycket.Vi har redan det som är alldeles för jobbigt och för mycket.Önskar dej en bra vecka trots allt tungt.Kramar Kia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, djur och barn är kloka. Och en underbar hjälp mitt i allt.
      Fin vecka till dig med!
      Kramar

      Radera