tisdag 6 maj 2014

en känsla av att upprepa sig

Ofta när jag skriver får jag en känsla av déjà vu.
Har jag skrivit det här förr.
Eller är det bara tankar som är tänkta men aldrig skrivna.
Den nya jag är ju lite som en senil gammal dam.
Tankarna tycks gå i cirklar.
Och jag verkar aldrig riktigt veta vilka som är nya.
Eller vilka som cirklat där länge.
Medicinen verkar inte direkt förbättra.
Den gör mig trött, illamående och dimmig.
Men jag skriver så länge det känns befriande.
Upprepningar eller ej.

2 kommentarer:

  1. Tänk Camilla att vår läkare sa att man uppför sig som om man vore senil ett bra tag efter man har förlorat sin älskade unge.Minns hur vi skulle köpa ny sladd till häcksaxen som L klippte av...vi åkte ut och kom hem med massor av saker men ingen sladd!!!!!!Glömde bensinkortet i pumpen,låste inte bilen som stod parkerad utan p-biljett med mobil och plånbok i.Massor av liknande saker gjorde vi.Jag ryser,tack och lov så blev det lättare men det tog sin tid.Vi kämpar på och åker iväg när det är dax för studentexamen.Vår Simon får ju inte bli en student...känns tungt.Ha en bra vecka så gott du kan.Kramar Kia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, mycket snurrigheter har skett. Tur att man kan skratta lite åt det.
      Ha en fin vecka själv!
      Kramar

      Radera