fredag 5 december 2014

saknaden efter det som borde vara

Det är fredag eftermiddag.
Jag har varit på jobbet. Tiden har flugit. Jag är uppfylld av känslan att vara vanlig.
Fredagströttheten sprider sig i kroppen.
Varje steg är fylld av längtan.
Till familjemiddag. Till kramar och mys i soffan. Till ostbågar och Idol.
Till min fina Linnea.
Till hela min familj.
Så sätter jag mig i bilen och möter verkligheten.
Klumpen i halsen växer. Ögonen tåras. Saknaden väller fram.
Min längtan är ouppnåelig.
Den kan aldrig bli komplett.
Istället för att åka hem åker jag och tänder ljus på hennes grav.
Så långt ifrån livet som det borde vara.

4 kommentarer:

  1. Ja .... så långt från hur livet borde vara.... så många kramar till er./ linda

    SvaraRadera
  2. Kia(ängeln Simons mamma)7 december 2014 kl. 13:21

    Visst är det extra jobbigt nu i advents tider då allt skulle vara så mysigt och förväntansfullt.Glögg mingel,julbord med vänner och familj,Lucia och annat mys.
    Det liksom hejdar sig...vi var på Spa med julbord nu i helgen tillsammans med 20 andra i olika öde sammanhang.Vi hade det jättetrevligt trots SAKNADEN som alltid är i vårt bagage.Nya ljus tända idag hos Simon och min pappa.
    Vi får kämpa på Camilla....ha en trevlig söndag.Kram Kia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är helt klart en tuffare tid. Kanske just för att man SKA vara lycklig och glad nu. Ändå är det så många som inte är just det.
      Skönt att få vara tillsammans med de med liknande öden...
      Kram

      Radera