fredag 8 april 2016

3 år sedan det sista andetaget

Jag blir fortfarande helt galen av att tänka på allt som hänt.
Jag är fortfarande så arg på allt du fick gå igenom.
På att du inte längre får finnas.
Jag vill fortfarande ge upp.
Varje dag!
Få sova för evigt.
Få slippa känna.
Men jag kämpar vidare.
Vid det här laget har jag har lärt mig hur man gör för att få livet att gå.
Hur man lever varje liten stund i taget.
Hur man fyller det med det bra.
Hur det glädjen kan gå hand i hand med sorgen.
Jag hoppas att du ser hur mycket jag kämpar.
Och att du vet hur mycket jag älskar och saknar dig.
Finaste Linnea.
Jag bär dig i mitt hjärta.
Tills vi möts igen.

10 kommentarer:

  1. Det är otroligt stark och otroligt jobbigt att läsa och ta till sig din smärta. Det är så orättvist och jag kan inte föreställa mig. Ingen ska behöva överleva sina barn och inget barn ska behöva dö.
    Massa massa varma tankar på denna dag. Kärlek <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla!
      Och allt stöd till dig. Dig som jag hittade under Linneas sjukdom. Då när jag behövde förstå mer om cytostatika, undersökningar och illamående. Jag ser att du är där igen. Så orättvist.
      Kramar till dig

      Radera
  2. Tills vi möts igen.
    Ja, så måste det bli.
    Finaste ni. Finaste Linnea och Alice
    Många många kramar.
    3 år. Hur är det möjligt?

    SvaraRadera
  3. Jag tror inte du behöver fråga fina L om hon ser dig. Det gör hon. Hon är stolt över sin mamma som, trots det som hänt, väljer att leva. Varma varma kramar, är glad över att jag fått ge dig en riktig denna dag ��

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är jag med. Så tacksam för att ni kom!
      Kramar

      Radera
  4. Kia(ängeln Simons mamma)9 april 2016 18:23

    Våra älskade barn finns med oss hela tiden.Förstår dej fullt ut i din text.Ilskan som vi inte vill ha men som styr oss.Vad är meningen med livet??Men vi fortsätter för vi är inte ensamma...våra övriga familjemedlemmar behöver oss.Men visst är det orättvist.Säger ofta till Simon....varför just du??Men några svar kommer aldrig.Ha det gott lillasyster du och M.Kramar Kia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, förmodligen får vi aldrig veta...
      Kramar

      Radera
  5. Du är vacker i dina ord. Hoppas Linnea kan se det.
    Magnus

    SvaraRadera