fredag 20 mars 2015

fuck cancer

37 blogginlägg har påbörjats.
Noll har publicerats.
Och trots att jag lovat att det inte ska påverka mig, så kan jag inte låta bli att få en liten klump i magen när jag ser hur många som går in här varje dag.
För det är så mycket som inte går nu för tiden.
Inte ens att skriva. Hjärnan tycks inte orka fokusera tillräckligt länge för att få ner orden.
Men nu tänker jag att jag skriver lite ändå. Som ett livstecken.
Det är oeffektiva dagar.
Mest irrar jag runt. Till synes planlöst. Jag gör lite här och lite där.
Ganska stora projekt dras igång. Få saker blir klara.
Tålamodet räcker inte till. Orken tar slut på vägen.
Inte vidare bra för självförtroendet.
Jag tror att det är årsdagen som spökar.
Den närmar sig och dagarna fram dit är kantade av minnen som blixtrar svarta i mitt huvud.
Det märks på oss alla tre.
Lättirriterade. Sköra.
Det finns fler saker runt om som tynger. Men om det kan jag inte skriva.
Jag kan bara skriva hur mycket jag hatar denna förbannade cancern och alla liv den förstör.

4 kommentarer:

  1. Hej fina Camilla!
    Jag är en av dem, en av dem som nästan dagligen går in på din blogg. Jag tycker om att läsa det du skriver, kanske inte just det du skriver utan på det sätt du skriver. Samtidigt blir det ett sätt att komma nära, även om jag förstår att det inte är så. En önskan om att det är så bra det kan, för jag förstår att helt bra kan det aldrig bli. Jag tänker så mycket på er och önskar precis som ni och många andra att denna hemska sjukdom inte borde få existera. Kram Susanne

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Susanne! För att du peppar och läser. För att du skickar lite styrka. Det värmer!
      Kram

      Radera
  2. Kia(ängeln Simons mamma)20 mars 2015 kl. 17:28

    FUCK CANCER,så står det på mitt armband som är inköpt hos UNG CANCER.Har just nu ett litet saknadsbryt.Får väl bara inse att det alltid är så...Tål ibland inte att se Simons kompisar.Varför just han och ingen annan????Vissa dagar är lättare men tusen tankar kör rally i min numera förvirrade hjärna.Har precis hämtat vår älskade ragdoll katt som har varit nedsövd och fått dropp och lavemang pga förstoppning.Tur att han är försäkrad för veterinärvård är inte gratis.Alltid är det något...tycker att tråkigheter och jobbiga saker avlöser varandra.Man tycker visst så efter det trauma man genomlider.Ikväll kommer Linus och flickvän hem från Stockholm....lite glädje.
    Hoppas att ni får en skön helg,kram Kia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Kia, hoppas att du fick lite glädje mitt i allt. För det är svårt. HELA tiden. All som kan lyfta en lite är så mycket värt.
      Kram

      Radera